I am

För er som känner mig vet ni mycket väl om att jag tycker det är skitjobbigt att åka bil. Inte för att jag blir åksjuk (lite det också) utan mest för att jag är så rädd för att personen jag åker med ska tappa kontrollen och krocka eller liknande. Är väl alldeles för mycket kontrollfreak antar jag eftersom när jag själv kör bil är de inga problem alls.
Hur som haver har denna fobi och paranoia för krockar försvunnit i takt med tiden vi varit ute och rest i den här galna delen av världen.

Något annat jag alltid haft lite problem med är höjer. Ingen galen rädsla så men det har alltid varit obehagligt och magen vänder sig liksom ut och in. Det försvann väldigt snabbt i och med att vi klättrade upp längst en bergsvägg för att sedan slänga oss ner från en sten som låg 15 m över vattnet. Och det är det jag ska komma till nu, Pangandaran, i södra delen av ön Java i Indonesien.

Efter Perhentian Island där jag tog mitt dykarcertifikat så tog vi oss till Georgetown i västra delen av Malaysia. Plötsligt var vi på väg till Jakarta där vi bara stannade ett dygn för att åka söder ut.

Hamnade på ett litet litet ställe kallat Pangandaran. Där stränderna var vita, vattnet klart och turkost, djungeln extremt fuktig och lagunerna öde.
Ena dagen bjöd på trekking i nationalparken i 6 timmar. Efter 20 min var vi alla dränkta i vårt eget svett men knallade på genom lianer och blad. Träffade på skorpioner, flygande hundar, piggsvin och annat trevligt för att sen hämta andan och svalka av oss i en sötvattensjö högst upp på toppen av berget.

Höjdpunkten i Pangandaran var när vi åkte till Green Valley och Green Canyon. Det är verkligen supersvårt att skriva ner upplevelsen med ord men ska ge mig på ett försök.

Vi vandrade ca 30 min upp i djungeln tillsammans med vår guide och vän Din-Din och två andra tjejer som vi träffat under vår tid där. Mitt i alltid så uppdagade sig en knallgrön flod med små vattenfall och vattenhålor, kallat Green Valley. Vi slängde av oss kläderna tills bara bikinin var kvar och kastade oss i det svalkande vattnet. Det var rätt strömt (såklart) så det gällde att hålla i sig i stenarna man fick tag i. Vi klättrade även upp längst med berget för att sen slänga oss ner i vattenfallet.

Vi gick efter ett tag ner en liten bit för att ännu en gång hoppa ner in floden och simma längst med den ner till där vi började. Vi lekte i strömmen, dök bakom vattenfall in till grottor, hoppade från lianer och berg ner i vattnet, hur underbart som helst! Hade velat stanna där hela dagen.

När lekandet tyvärr behövde ta slut drog vi oss vidare till nästa destination som var Green Canyon. Vi simmade motströms i ca 20 - 30 min för att sen klättra högt upp på en sten och slänga oss ner i vattnet, som tidigare nämnt. Drog till med en "tjollahopp" när jag hoppade ner frånse dryga 15 meterna. Riktiga adrenalin kickar fick vi av hopp och klättring på hala stenar och bergskanter.

Tro mig när jag säger att vi var helt utmattade den kvällen och morgondagen bjöd på härlig träningsvärk.