Detta är något som uppenbarat sig för mig nu under de senaste månaderna, vad är lyx egentligen?
Alla definierar det på sitt sätt och dessa små saker som vi är så vana vid i det västerlänska livet lägger vi inte märket till, det är en självklarhet.
Min livsstandard de här månaderna som gått har blivit lägre, speciellt under denna tiden som jag bott på Koh Tao, men det är inte menat på ett dåligt sätt. Jag har insett hur lyckligt lottad jag är som har haft en så fin och säker uppväxt pga det landet jag är fött i. Inte för att jag inte förstått det tidigare men nu när jag är bosatt på en ö som är beroende av import från fastlandet förstår jag att dessa små saker, de saker som vi tar förgivet i vardagen hemma i t ex Europa, det är inte en självklarhet här.
Tidigare i mitt liv har lyx varit att kunna spendera pengar på det jag känner ett temporärt behov att ha. Kläder, en kväll ute, bio, resturantmat, taxiresor etc. När jag kunde sätta lite sk guldkant på min vardag för att göra allting enklare, för samhället vi lever i idag är lat. Vi blir mer och mer bekväma i vår lathet, allt ska gå enkelt, snabbt och helt genom en knapptryck.
Vad lyx för mig är idag är att jag kan dricka iskallt vatten. Vi kan inte dricka direkt ur kranen här utan minst en gång i veckan måste jag knalla ner till affären för att köpa en 5 liters eller 10 liters dunk med vatten. Organisera med kannor och flaskor för att få in den i kylen. Som tur är har jag en kyl, men det var något jag fick tag i de senaste två månaderna. Innan det var jag utan. Så just nu är lyx för mig att dricka ett glas med iskallt vatten. Eller ha tillgång till varmvatten i duschen ibland. Att omkring mig ha människor som hälsar och ger mig ett leende. Ingen ignorans, bara hjälpsamhet. Lyx för mig är att slippa behöva bry mig om hur jag ser ut hela tiden. Vad jag har för kläder på mig, min sminkning, matchar det här. Ytligheter. "Jag har använt det här linnet så många gånger nu, jag köpa nya."
Varför?
Under de här 11 månaderna som gått har jag levt i en väska som rymmer 70 liter. Jag har i snitt haft två par shorts, ett par långa byxor, en klänning och fyra linnen. Varannan månad har jag bytt ut dessa eftersom dem blivit slitna av dagligt användande. Jag har aldrig känt behov av att ha mer med mig. Detta är vad jag använder, det är vad jag behöver. Jag har inte BEHOV av mer. Jag har inte längre behov av att heller vara ständigt uppkopplad.
Där har vi en annan typ av lyx. Ständig uppkoppling. Wifi, 3Gnät, hur snabbt går dit? Hur lång tid tar det för dig att streama en film på nätet?
Ibland har jag internet, ibland har jag inte det och det var det. Jag har inget behov av att hela tiden checka min facebook, min instagram, min twitter, vimeo, tumblr, you name it. Vad jag hellre gör är att umgås, i det verkliga livet, inte i cyberlivet. Vi spelar mycket spel tillsammans, leker lekar, äter gemensam middag lite då och då, har långa, intensiva diskussioner om saker som pågår i vårt liv och runtom i världen. Vi bygger upp konspirationsteorier, idéer och planer. Vi planerar campingturer, löjlar oss framför kameror eller dricker en öl nere vid baren för att prata om det vi gör bäst, dykning. Vi pratar service, vi pratar om hur vi kan förbättra oss. För att sammafatta allt, vi kommunicerar. Detta är ett fenomen som jag inte sett mycket av tidigare. Jag känner själv att jag har blivit så extremt mycket säkrare, jag har alltid varit stark i personliget och uttryck men självklart har man alltid den gnagande känslan bakom sin åsikt, kan jag säga det här? Idag har jag inga som helst problem att ta upp min tillfälliga känsla och åsikt, stå för det, diskutera det, komma till en slutsats och alla problem var lösta.
Det är en lyx vi alla borde få ta del av, den viktigaste i mitt liv just nu. Kommunikation, face to face, öppet och naket.
Lyx kan definieras på olika sätt. Det här är vad jag anser vara lyx. Lyx att kunna vara sig själv, utan en massa skal, utan väggar runt omkring som ska hålla annat folk på avstånd. Att kunna dricka ett glas iskallt vatten, att skratta tills tårarna rinner, att få en varm dusch lite då och då och den lyxen jag är utan tvekan mest lycklig över är att få ta del av världen under havets yta. Som jag säger till mina vänner, "We define it as beauty because it's pure. There's nothing there trying to put up a sheild against the reality. It pure, it is what it is, and that's what we deep inside define as beauty."
